När man reser med SJ har man länge behövt visa leg om man köpt SMS-biljett (mobilbiljett) eller elektronisk biljett för utskrift hemma. Dessa biljtetter har alltså länge varit personliga biljetter. Nu ska alla biljetter tydligen bli personliga vilket fått ett antal bloggare att gå i taket och totalt överreagera med utrop om kontrollstat och fruktansvärda ingrepp i integriteten.
De hemfaller enligt mig i totala överdrifter och det hela blir faktiskt lite löjligt och proportionslöst. Alla flygbiljetter är personliga sen lång lång tid tillbaka och när vi åker med fartyg har det varit likadant länge. Det är ett sätt att ha kontroll över vilka som är med på resan (en säkerhetsfråga) och ett sätt att begränsa andrahandshandel och spekulation med biljetter. Integritetskränkande blir det bara om man sparar uppgifterna om resenären och resenärens resa under lång tid och använder dessa uppgifter till helt andra ändamål.
Dessutom har jag svårt att ta en del av de (det behöver dock inte med nödvändighet vara de samma som de jag länkat till ovan) som är upprörda på riktigt allvar då jag i stort sett aldrig sett dem höja rösten mot den övervakning (ofta olaglig) som den svenska vänstern har varit utsatt för i minst 60 år och som fortsätter än idag. Med omfattande register, buggning, telefonavlyssning och manuell övervakning med inbrott och folk som följer efter och kollar vad man gör och vilka man träffar.
Intressant?
Borgarmedia: SVD,
Läs även andra bloggares åsikter om SJ, Personliga biljetter, Övervakning, Integritet, Resor, Samhälle
Pingback
by Claeskrantz.se » Hysteri
03 Sep 2009 at 11:03
[...] Löjligt och överdrivet om personliga biljetter från en del bloggare | Svensson [...]
by Lars
03 Sep 2009 at 11:25
”Om det här med billiga biljetteer. Idag trissas priset upp alldeles för mycket fram mot avgång däför att svartabörshandlare köper upp biljetterna för att senare sälja dem med rejäl vinst. Det kan mycket väl bli så att biljetterna kommer att bli genomsnittligt billigare hädanefter, istället för dyrare.”
Om priserna trissas upp av svartaborshandlare sa betyder val det att biljetterna var for billiga, eftersom det finns manniskor som ar beredda att betala det hogre priset?
by Stefan Stenudd
03 Sep 2009 at 11:27
Anders, jag tycker att det är en attitydfråga. Bättre att vi har som reflex att motsätta oss varje form av registrering, så att det står klart för alla att det bör undvikas.
Gränser flyttas just steg för steg, där de första verkar oskyldiga nog.
Jag vill att vi vänder på resonemanget. I stället för att se all registrering som Ok om den inte sticker för mycket i ögonen, bör vi betrakta varje form av registrering som något olämpligt och bara tillåta det om goda skäl föreligger.
Om människor fritt och medvetet väljer att registreras för vadhelst, så är det förstås deras sak. Däremot är det även i sådana fall lämpligt att samhället sätter tydliga gränser fö hur sådana register får användas. Där finns det saker att göra med t.ex. kontokortsföretagen.
Nå, nu upprepar jag mig nog, så det får räcka här.
by embryo
03 Sep 2009 at 11:37
Stryk mig ur telefonkatalogen! Ta bort mig från internet! Jag finns inte! Jag finns inte!
Radera mig ur elevkatalogen! Sudda ut mig ur kön på Coop Konsum! Jag vägrar räcka upp handen. Jag vägrar betala teveavgiften. Jag tänker inte säga vad jag heter när jag går till doktorn. Jag tänker inte ens berätta varför jag går dit; vad har han med det att göra?
by Oscar Swartz
03 Sep 2009 at 12:04
Alltså, det är klart att man kan raljera över att detta är en liten sak och att det inte spelar någon roll. Jag menar, jag tror att de senaste gångerna jag åkt SJ visade jag leg om jag minns rätt för att biljetten var elektronisk och det var ett villkor där. Och jag betalar med kort etc. Så visst finns mina resor redan agrade på något vis anar jag. Och personligen har jag struntat i det.
Men som Stenudd säger är det mer en attitydfråga och det handlar mycket om att titta längre framåt. Alla magsura gubbars dream team, Bush/Cheney/Rumsfeld, älskade ju Total Information Awareness, där alla sådana där databaser skulle scannas av staten. Jag tycker det verkar som om Anders_S helt har givit upp:
Allt registreras redan och dessutom lever vi i en polisstat där denna myndighet som har rätt att använda våld mot folk alltid gör som den vill i alla fall och hittar i efterhand på sätt att berättiga sitt eget olagliga agerande.
Så kan man resonera men hyfsat många tycker att vi bör bjuda motstånd och ser faror framöver i en värld där Bush/Rumsfeld/Cheney (trevliga pojkar!) satt upp Information Awareness Office för att scanna alla de där databaserna och där EU går i samma riktning.
Jag spekulerade ju litet om en motståndsstrategi som vi möjligen kan få se, en crowdsourcad övervakning av makten, medborgardetektiver och svärmpaparazzi (i den artikel Anders länkar till ovan men där han bara säger att jag nämnt SJ:s initiativ, även om min kommentar där främst var en ekonomisk reflexion runt prisdiskriminering).
by Jonas
03 Sep 2009 at 12:16
Problemet med att göra biljetterna personliga är i betydligt högre grad än övervakningsproblematiken just att det omöjliggör överlåtning till familjemedlem / kompis vid förhinder av resa. Eller för den skull att sälja den vidare. Varför man inte ska få det är för att SJ vill tjäna lite extra pengar på bekostnad av sina kunder. Därför är det ett dåligt beslut.
Vad gäller övervakningsaspekten är den – i förhållande till redan befintliga övervakningsmöjligheter – underordnad i betydelse. Likväl tycker jag blotta resonemanget att mer övervakning och registering inte kan vara dålig på grund av att den redan är möjlig är skrämmande. Det är just denna självrefererande spiral som får samhällen att spåra ur och som kraftigt försvårar de realla möjligheterna till att minska registreringen. I just denna fråga är dock övervakningen inte det stora problemet, utan det var just typen på din argumentation jag reagerade på.
by Anders_S
03 Sep 2009 at 13:03
Jonas: Ditt resonemang är helt okej. Men det första problemet är ett marginellt problem som jag ser det.
Det andra problemet och frågeställningen håller jag med om. Men reaktioenr måste vägas efter hur stort problemet är. man ska inte överreagerar på små problem och därmed skapa en viss avtrubbning när stora problem är på tapeten. Och det menar jag är vad som hänt nu me SJ:s personliga biljetter.
Oscar: Jag relajerar inte. Jag tycker inte detta är ett stort problem och jag tvivlar på att så många faktiskt gör det. Jag tcyker att många har överreagerat. Det rä okej att anse det är fel, men att det är en jävla katastrof är att överdriva.
Just nu har vanligt folk beydligt värre problem att bekymra sig för. Polisövergrepp och ungdomskravaller i Göteborgs föroter, Bilsatsningar med efterföljande miljöproblem. Svininfluensan med åtskilliga dödsoffer som följd. Arbetslöshet och de försörjningsproblem som följder med det osv.
by Skurre
03 Sep 2009 at 14:45
Att SJ är det är en djävla katastrof, därför att de har dels monopol, dels blir det prejudicerande. Och, riksdagsmannen Johan Linander (c) har nu öppet kritiserat beslutet med ett mycket tydligt exempel: Det hindrar personer med skyddad identitet från att åka tåg. http://johanlinander.se/blog/2009/09/02/sj-bor-tanka-om/
by Anders_S
03 Sep 2009 at 16:36
Skurre: Nej, det hindrar inte folk med skyddad identitet. Helt enkelt för att det inte går att använda för att kolla folks identitet och för att många av dessa har nya identitetshandlingar med sina nya namn. Eftersom det inte handlar om strikt personliga biljetter (dvs inget personnummer) så finsn ingen möjlighet att identifiera en biljett med en viss individ såvida inte personen har ett namn som det bara finns en person som har.
De enda skillnaderna mot idag som jag kan notera är svårigheter för folk utan identitetshandlingar och problem med att låta vänner/släktimgar åka på biljetten om man själv inte kan.
by Skurre
03 Sep 2009 at 22:09
Så kvinnan som Johan Linander pratar om (se kommentar 4) har missförstått polisens anvisningar om hur man hanterar sin skyddade identitet?
by Anders_S
04 Sep 2009 at 06:17
Skurre: Det har jag ingen aning om. Jag vet inte om Johan linander hittar på, om kvinnan missförstått eller inte, vad polisen sagt eller så vidare.
Men eftersom en biljett inte är personlig i strikt mening så kan knappast uppgifter från tågpersonal möjliggöra identifiering av någon (om nu tågpersonalen ens skulle kunna komma ihåg de några tusen de kollar bljetter för varje dag).
Hur skiljer man en Carl Hamilton från en annan? Eller en Johan Forsberg? En Maria Eriksson? Och tror Linander (och du Skurre) att tågpersonal har övermänskliga minnen?
Det som är ett probelm i sammanhanget är ju SJ:s register där en viss biljett med ett visst nummer kan kopplas till ett visst kreditkort och sedan till ett personnummer. Så är det idag om man köper på internet och med kort på stationen. Detta förändras inte av att det står ett namn på biljetten. Dvs problemet är inte så stort för ingenting förändras egentligen (utom för ett mycket litet fåtal, folk utan identitetshandlingar och möjligtvis för en del människor med skyddad identitet).
by Skurre
04 Sep 2009 at 10:20
ID-kortet som ska användas tillsammans med biljetten har personuppgifter.
by Anders_S
04 Sep 2009 at 10:51
Skurre: Och? Det har ju alla id-kort alltid haft. Dert är liksom syftet med id-kort. För tågpersonalen är det helt ointressant (om de ens skullle kunna komma ihåg ett av många tusen en dag). Dessutom är de ju inte spårbara ihop med biljetten.
by Skurre
04 Sep 2009 at 11:28
Det är uppenbart att du inte har klart för dig vad skyddad identitet innebär.
by Anders_S
04 Sep 2009 at 11:39
Skurre: Det är möjligt attjag har fel kring det trot att jag haft kontakt emd människor som haft just det och så har jag förstås också läst Liza Marklund och Maria Eriksson. Men det förändra inte mitt ställningstagande, Namn på pappersbiljetter är inte en större förändring som behöver föranleda någon större upprördhet, i förhållande til nuvarande situation.
Det kan vi naturligtvis ha olika åiskter om. Jag skriver utifrån mina bedömningar och vad jag vet. Andra drar andra slutsatser och anser att det är en större och allvarligare förändring. Den uppfattningen delar dock inte jag som sagt.