Högerextremisters vanligaste misstänkta brott de senaste tio åren är hets mot folkgrupp. De som är vanligast därefter är misshandel och våldsamt upplopp. Vänsterextremisters tre vanligaste misstänkta brott är våldsamt upplopp (flertalet av just dessa misstänkta brott kan hänföras till år 2001 och Göteborg), misshandel och skadegörelse (inklusive klotter). Detta enligt BRÅ-Säporapporten.

Det totala antalet brott med politiska motiv som högerextremister varit misstänkta för under de senaste tio åren är 1225. Av dessa riktade sig 402 mot enskild person dvs invandrare, homosexuella och vänsteraktivister främst.

Av vänsterextremisters totalt 1207 misstänkta brott var enbart 195 riktade mot person, nästan alla av dessa var riktade mot högerextremister och bara ett fåtal (18 st på tio år) mot demokratiskt valda politiker. Det troliga är att högerextremister faktiskt överfaller fler valda politiker än vänstern:

en lagligt affischerande vänsterpartist som misshandlas. Handen på hjärtat, hur många minns den nyheten?

Googlar man på den nyheten så får man i princip ingen träff hos de större tidningarna, däremot på följande ställen:

Flamman: Vänstern van vid attacker
Extremister.se: Ung Vänster
Upsala Nya Tidning: Högerextremister verkar i Knivsta (en dryg månad efter händelsen)
Sigtunabyggen: Ung vänstermedlem attackerad i Knivsta
Mer Vänster i Uppsala: Ung Vänster-medlem misshandlad av rasister
Vänsterpartiet i Knivsta: Rasistvåld i Knivsta

Men överfall på politiker från högerextremister redovisas inte separat i Säpo-Brårapporten utan klumpas ihop under rubriken meningsmotståndare.

Konklusionen av rapporten när det gäller detta är att vänsterextremisters brott riktar sig mot sak (byggnader, bilar etc) och högerextremisters i betydligt större grad riktar sig mot enskilda människor. Det är alltså vanligare att den typen av överfall och misshandel som sverigedemokraten Martin Kinnunen blivit utsatt för utförs av högerextremister. Ja faktiskt är det mer än dubbelt så vanligt att högerextremister överfaller och misshandlar enskilda personer än att vänsterextremister gör det.

Men naturligtvis är överfallet mot Martin Kinnunen och hans flickvän inget man kan försvara. Dock är det helt fel att lräva högre straff för politiskt motiverade brott som Martin Kinnunen gör i Expressen och Lodenius gör på sin blogg. Sådan godtycklig lagstiftning hör hemma i diktaturer och det finsn ingen anlednign att misshandel ska dömas hårdare när det hanarl om att en person med en politisk åsikt misshandlat någon med en annan politisk åsikt. Misshandel är helt enkelt misshandel. Däremot så döms man ju faktiskt hårdare om man planerat dådet i förväg. Så problemet är på något sätt löst. Planerar man ett överfall så får man ett hårdare straff än om det är en fyllegrej. Man behöver inte blanda in politiska åsikter i det hela.

Kinnunen uppehåller sig mycket vid Anti-Fascistisk Aktion (AFA) och Revolutionära Fronten (RF). Precis som om det skulle var bevisat att de organisationerna ligger bakom misshandeln. Det är det inte och även om det kan tyckas troligt att det är personer från de organisationerna som överfallit Martin Kinnunen och hans flickvän är det inte bevisat att det är så. Däremot vet vi att det troligen är vänstermänniskor då en av de dömda uppgett att hon varit aktiv i Göteborgs Nätverk mot Rasism.

Sedan är jag av den uppfattningen att dialog alltid är bättre än fördömanden och utfrysning. Därför föredrar jag att vi i den övriga vänstern har en dialog med AFA och RF samtidigt som vi fördömer deras individualistiska och våldsamma aktioner. På motsvarande sätt är jag mot att nazister och fascister (trots att jag åsiktsmässigt har otroligt lite gemensamt med dem) ska uteslutas ur facket och för att man ska ha en dialog med polisen (trots att jag är mycket misstänksam mot dem) i samband med demonstrationer, ockupationer och andra aktioner. Kan man tänka sig att ha dialog med nazister och poliser (i vissa sammanhang) kan man självklart också ha det med AFA och RF.

Det är här sådana som Jan Guillou och andra med liknande uppfattningar hamnar fel. De vill gärna man ska ha en dialog med högerextremister och polisen, men tycker inte man ska prata med vänsterextremister. Det är ologiskt och icke-fungerande.

I motsats till situationen för Guillou, Lodenius och andra som dem är jag ju i högsta grad politiskt aktiv på gatorna. Jag är med och ordnar mängder med demonstrationer varje år. Jag konfronteras ständigt med problematiken, i verkligheten och inte bara i teorin som de nämnda och deras tyckarkompisar. Jag är övertygad om att jag vet bättre om hur problemen ska kunna hanteras än vad de vet.

Trots allt har det politiska våldet i Göteborg, där jag huvudsakligen är aktiv, minskat stadigt sen 2001 och de våldsproblem som finns i Malmö och Stockholm har vi väldigt lite av i Göteborg (det finns förstås, men inte alls i samma utsträckning). Därför är jag övertygad om att dialogen som arbetsmetod når längre än uteslutning och fördömanden av människor och organisationer. Fördömanden av handlingar är däremot en annan sak. Jag fördömer sådant som överfallet och misshandeln av Kinnunen och hans flickvän. Därom kan och ska inte råda något tvivel.

Intressant?
Bloggat: Jinge, Björnbrum,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

  • Share/Bookmark