Jag ser inte att det är några större probem med det som Torbjörn Fagerström från SLU skriver om. Som exempelvis genmodifierad majs som istället för att vara en ettårig gröda blir en flerårig gröda. Eller kassava med högre vitamin- och näringsinnehåll. En sådan utveckling måste var positiv. Numera genmodifierar man i laboratorium, förr (förresten fortfarande, hundar hästar, katter, kor, äpplen, vindruvor osv) genmodifierade vi människor mera långsamt genom att välja ut vilka djur vi ska avla på och vilka äpplesorter vi ska korsa för att få en ny bra.

Rent teoretiskt är det ingen skillnad på de två tillvägagångssättet, men det moderna sättet går snabbare och är effektivare. Det ger fler möjligheter och samtidigt fler möjligheter till fel. Men även det gamla sättet gav många fel, hundar som inte kan gå ordentligt, hundar med psykiska problem, hundra som inte kan andas ordentligt, äpplen som får vissa sjukdomar osv.

Gammaldags långsam genmanipulation är alltså inte heller så bra alltid. Så jag anser nog att vi måste acceptera möjlighterna till utveckling av jordbruket och mathållningen genom att använda de moderna metoder vi idag har tillgång till. Inte säga nej och bojkotta dem. Vad vi däremot bör säga nej till är det som Torbjörn Fagerström också skriver om, nämligen äganderätt genom patent till grödor etc:

Det enda man kan (och bör) vara emot i sammanhanget är det regelverk som medger att de största växtbioteknikföretagen genom breda patent i ett fåtal länder kan öka sin makt över växtbioteknik och växtförädling i stort, och därmed i förlängningen över utsädesproduktionen. Men eftersom problem föranledda av breda patent bara är uttalade i vissa länder och dessutom gäller även för andra teknikområden (exempelvis läkemedel) kan de inte lösas genom att generellt ”vara emot” GM-grödor. Istället måste man finna vägar att lösa såväl patenträttsliga frågor som frågan om vem som ska ha ansvaret för växtförädling och utsädesproduktion i de länder där detta är relevant.

Det är i grunden samma diskussion som den om upphovsrätten. I mänsklighetens intresse och för att utvecklingen ska gå framåt krävs förändringar i synen på ägande och upphovsrätt. Kollektiva nyttigheter ska betraktas som gemensamma nyttigheter utan möjligheter till att någon enskild eller något enskilt företag ska ha monopol eller äganderätt till dem.

Intressant?
Bloggat: Biology and Politics,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

PS. Jag vet att det finns avarter, men de försvinner om vi gör något åt det där med patenten och har egentligen inte så mycket med själva genmodifieringen att göra, utan mer med kapitalismen och äganderätten. DS.

  • Share/Bookmark