Jag är mot religion, men för religionsfrihet. Detta kan göra vissa frågor lite knepiga. Men kort uttryckt tycker jag att religion är en privat fråga, det är upp till var och en vad den vill tro på, eller om den vill tro. Jag menar att man måste visa stor tolerans i dessa frågor på det individuella och privata planet.

På det officiella planet är det en annan sak. Jag anser inte att skattepengar ska användas till att göra reklam för religion. Därför ska inte gudstjänster och liknande program sändas i den statskontrollerade radion. Inte heller anser jag att TV som finansieras med skattemedel ska göra reklam för religion eller låta starkt religiösa människor leda program om sådant som påverkas av deras religion. Detta för att programmen kommer att bli styrda och påverkade av detta. Plymouthbroder eller en anhängare av Dragon Rouge spelar därvid ingen roll. Jag är mot det.

Däremot skulle jag inte ha något mot en programledare i hijab (huvudduk) rent generellt. Muslim eller schartauan spelar ur den synpunkten ingen roll. Det ska var okej att vara klädd som man vill och tillhöra vilken religion man vill och ändå kunna vara programledare för saker som inte påverkas av den tro man har. Eller att religiösa organisationer får säga och göra vad de vill (inom lagens ramar förstås) i program som de finansieras själva och som sänds i kanaler som inte betalas med skattepengar.

Religionsfrihet är ingen enkel fråga och jag har stor respekt för många troende, men jag är mot att fundamentalister ska leda samhällsprogram i TV. Sievert Öholm var exempelvis totalt olämplig och jag var mycket tveksam till Lars Adaktusson också. Precis som jag är mot programledarna för Halal-TV.

Intressant?
Bloggat: Arvid Falk, Jinge, Röda Malmö,
Borgarmedia: SVD1, SVD2, DN,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

  • Share/Bookmark