Socialdemokraterna och miljöpartiet formulerar i en debattartikel i DN sin syn på hur en förändring av politiken i Sverige skulle kunna se ut. Problemet är att det de skriver inte innebär någon förändring. Det är mest ord utan innehåll. Det är bara marginella skillnader gentemot den politik som alliansen, högerregeringen bedriver. Låt oss gå igenom vad sossarna och mupparna säger.

De vill bevara utgiftstaket. Men de förklarar inte varför utgiftstaket finns eller varför det måste bevaras. Vad jag förstår handlar inte utgiftstaket om att inte göra slut på mer pengar än vi har. Utan om att se till att inte använda alla pengar som staten har tillgång till. Sen kan man hävda att skatten går att sänka då inte alla pengar används. Det känner lite omvänt och har inneburit nedskärningar och privatiseringar i skola, vård, omsorg. På denna punkt skiljer sig inte sossemupparna från den borgerliga alliansen.

Man vill möta krisen i bilindustrin med mer pengar till bilindustrin och bilismen. Det kan inte vara en vettig väg att gå. Definitivt är det ingen miljövänlig väg. Statliga pengar borde istället satsas på en utbyggnad av produktionsfaciliteter för kollektiva transportmedel. För en satsning på spårväg, järnväg, modern stadsplanering etc. Inte på, en på lite längre sikt, dödsdömd bilism.

Man vill stoppa urholkningen av arbetsrätten, men det största problemet med arbetsrätten i Sverige har inte varit den borgerliga regeringen, utan EU och de domar som fallit i samband med bland annat Vaxholmsmålet. Domar som innebär problem för den svenska avtalsmodellen och problem att upprätthålla de avtal, lagar och den arbetsrättsliga status vi länge har haft på den svenska arbetsmarknaden. Detta berör sossemupparna inte alls så deras inställning i frågan om den svenska arbetsrätten skiljer sig i praktiken ytterst lite från högeralliansens. Det är bar att man vill återställa a-kassans ersättningsnivåer, men det är faktiskt bara en marginell skillnad på ossemupparna och Reinfeldts regering i denna fråga.

Det är i stort de faktiska förslag jag hittar i det ordrika och långa inlägget. Resten är bara fina ord och retorik utan innehåll. Saker som låter bra för att få folk att tro att man föreslår nåt annat än man gör.

I själva verket kommer en sossemuppregering att innebära fortsatta privatiseringar, fortsatta nedskärningar av offentlig sektor. Ingen förbättring för sjuka och utsatta människor. Fortsatt skattebefirelse för folk med stora förmögenheter och extremt stora hus. Ingen större skillnad mellan Reinfeldts högerregering och en tänkt sossemuppregering där heller alltså.

Därför är det naturligtvis ett politiskt fungerande alternativ att borgaralliansen och sossemupparna samarbetar över de så kallade blockgränserna. För politiken skiljer sig inte åt på någon avgörande punkt. Utan gynnar de rika, kapitalisterna, överklassen, borgarklassen och missgynnar de utsatta, de fattiga, arbetarna, arbetarklassen, underklassen.

Debattartikeln av mupparna Peter Eriksson och Maria Wetterstrand tillsammans med sossen Mona Sahlin innehåller inget nytt och aviserar ingen förändring om de får bilda regering efter valet om två år.

Intressant?
Bloggat: Jinge1, Enn Kokk, Jinge2, Röda Malmö, Mullvaden, Trotten, Esbati,
Borgarmedia: DN, SVD, AB1, AB2, SVT,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

  • Share/Bookmark