Verdensbanken er organ for storkapitalistiske kretser i USA (som vanlig med EU som vedheng) som vil skjule at klimakrisen skaper matmangel. Artikkelen i Politiken er forvrøvlet, Danmark og Skandinavia er overhodet ikke sikre mot klimakrisen. Tørke og flommer veksler uberegneligt også her, og vi har kun sett begynnelsen.

I Stillehavet flyter på tjuende året to gigantiske kontinenter av plastsøppel hvert av størrelse som USA, omkring.

Ingen aner hva som skjer når Nordpolisen etter alt å dømme smelter vekk over svære arealer i løpet av denne sommeren, og ikke om 50 år som FNs klimapanel vrøvler lallende optimistisk om (de skriver under press fra vår politbyråkratiske liberaltotalitære herskerklikk). Svære myrstrekninger holder på å slippe ut gigantiske mengder av metan i Sibir og Kanada. Det er ikke med i FNs klimarapport, blant mye annet. Laptevhavet utenfor Sibir blir varmere, permafrosten under dette tiner og svære mengder metan kommer derfra også, målt nylig. På 20. året er middeltemperaturene i Skandinavia himmelhøyt over normalene (3-5 grader hittil i år), de ligger der hvor FNs klimapanel sier de skal ligge om hundre år – allerede nå! Alt tyder på at de offisielle vurderingene av klimakrisa er en grotesk bagatellisering – man ljuger problemet vekk.

Men naturlovene gir nå engang blanke faen i våre tåpelige illusjoner. Naturen går sin gang, det blir ikke mer olje om så lastebilsjåfører i Spania streiker til de dør. Det blir ikke kaldere heller, Barcelona som nå har en katastrofal vannkrise og diskuterer å lede over vann fra Rhone i Frankrike, får ikke mer vann, ikke een dråpe. Menneskehetens stupiditet som de totalitære idiotmediene forsterker voldsomt, har antatt groteske proporsjoner under senkapitalismen og truer nå det meste av arten med utslettelse sammen med de 95 pst. av alle andre organismer som allerede er truet av utdøen. Det verste som fins i slike sammenhenger er såkalt venstreorienterte strutser som tror verden forsvinner når de gjemmer hodene i sanden, dvs. i de totalitære medienes løgner og bortforklaringer.

Som Al Gore har sitert fra an amerikansk forfatter: ”En mann er lite interessert i sannheten, når hans lønn avhenger av at han ikke forteller den.”

Kolkraftverket är dock inte i Sverige utan i Tyskland. De är ett mycket kolkraftberoende land, men de har gjort betydligt mer på bioenergisektorn som vindkraftsatsningar och biogas-kraftvärmeverk än vad Sverige har. I Sverige producerar vi t ex mindre biogas än Danmark.

Sen har EUs matosäkerhet i huvudsak skapats av EUs egna jordbrukspolitik. I Sverige tog vi nyligen bort ca 200 000 hektar åkermark från att odla spannmål. Dvs ca 7 gånger mer spannmålsareal än Agroetanol förbrukar nu innan deras utbyggnad (de kommer öka kapaciteten ca 3.5 gånger). Men agroetanol påverkar knappast priset och det är just djurfoderkvalité dom köper. Proteinet (som är en liten del) blir djurfoder. Agroetanols nuvarande nivå kan jämföras med arealen vi odlar potatis på, efter utbyggnaden handlar det om ungefär lika mycket spannmål ett land i Danmarks eller Norges storlek använder till humankonsumtion.

Men priset styrs ju av börsen och där påverkar biobränslesatsningar och förväntningar (inte verkligheten och rationella personer) mycket mer. Folk tjänar dessutom pengar på att driva upp dessa börspriser.

När man använder så stor del av en viss gröda som USA gör (runt 25% av majsen) så påverkar det också i realiteten priset på grödan och vad bönder väljer att odla, vi kommer i Sverige att göra samma sak när Agroetanol är klar med sin utbyggnad, väljer dom bara vanligt höst-/vårvete så handlar det om mer än 1/4 av vetet som går till etanol. Eller mer än 1/10 av spannmålsproduktionen. I Sverige är det bara ca 20% som går till humankonsumtion. Då täcker inte ens Sveriges etanolproduktion behovet av 5% inblandning i 95 oktan bensin. För att den ska göra det, men även också ge bränsle till alla E85-bilar och hjälpa oss nå miljömål måste vi använda mer spannmål till Agroetanols etanolproduktion än till humankonsumtion. Det handlar om tillräckligt stora volymer av spannmål att vi redan efter utbyggnaden, som egentligen ska vara klar i år, måste ut på internationella marknaden och handla djurfoder som vi inte längre kan producera inhemskt. Det påverkar självklart prisläget på inte bara de produkter vi kommer handla (köpa) utan många andra. Någon bortförklaring om hur mycket (lite) areal det använder går inte att göra. Vi har t ex mer areal av vall än vi har spannmål, men det säger väldigt lite vad maten kommer att kosta. Potatis är bara 1-1.5% av vår åkerareal t ex.

Tack för Guardian artikeln Anders_S hade inte läst den innan.