Att media ofta är opålitliga och ibland sprider rena lögner, det har vi alla erfarit många gånger. Nu senast i större skala när Aftonbladet hittade på mordplaner mot Filippa Reinfeldt. Och att media går makthavarnas och elitens ärenden har vi ännu fler exempel på. Tydligast är kanske när man publicerade Stefan Fölsters och Svenskt Näringslivs lögner om svenskarnas fuskande i DN.

Men en tidning och en redaktion som ständigt utmärker sig i den tvivelaktiga konsten att sprida fördomar och lögner samt springa maktens ärenden är ledarredaktionen på Svenska Dagbladet. En tidning som precis fått pris för att vara den bästa mediesajten på nätet. Och så är det ju, SVD:s sajt är bättre än Aftonbladet och DN:s för att nämna de två som kanske kommer närmast i standard som jag ser det.

Fast delar av motiveringen ställer jag mig mycket tveksam till:

”Vassa pennor och pigga redaktörer tillsammans med morgontidningens eftertanke och seriositet”

Den motiveringen tycker jag inte riktigt passar in på en tidning som har som princip att tillåta att ljugande och politiska undermåligheter publiceras på sajten, skrivna av ett gäng politiska charlataner:

Propagandaminister Per G, som i sin ungdom roade sig med att frottera sig med och svänga runt i Stockholms anarkistiska miljöer. Inte för att han hade nån politisk övertygelse, utan bara för att det var extremt. Sen dess har han bytt extremistmiljö och hamnat i den yttersta nyliberala högern. En samling där sanning och objektivitet står lågt i tak. Han har bytt sin fascination för stenkastning mot en fascination för verbal stenkastning istället. Och får utrymme att sprida sin okunnighet och sina fördomar vida omkring.

Maria Avbrottson, som gjort överklassarrogansen till en konst, nästan i klass med adelskrumeluren Göran Skytte (också på SVD, så oväntat), och i de debatter där jag sett och hört henne avbrutit och i största allmänhet varit obehaglig, otrevlig, intolerant och arrogant. Kanske är hon inte ens från överklassen, men i så fall måste hon väl överdriva för att känna att hon passar in. Statistik begriper hon inte heller.

Claes Armodsson, vars skriverier tydligt vittnar om hur begränsade SVD:s politiska skribenter är. Dessutom är det faktum att han och en sån som propagandaministern finns på SVD:s ledarredaktion ett verkligt politiskt fattigdomsbevis med den okunnighet om många saker som de uppvisar.

PJ Anders Blinder, den ende som kvalitetsmässigt sticker ut. Klart den bäste skribenten på SVD:s ledarredaktion. Han är undantaget som bekräftar regeln kan man säga. Men inte heller han kan alltid se klart.

Vi har också de senaste dagarna sett exempel på gamla mediaförsyndelser. Dels när media lade sig platta för makthavarna i samband med Geijer-affären. Dels när media på 80-talet redan på förhand dömde två män för ett styckmord.

Det här och mycket mer därtill tycker jag visar medias opålitlighet, både som faktaspridare och som tyckare. För alltför ofta är gammelmedia bara maktens, elitens och borgerskapets språkrör. Utan någon form av objektivitet och självständighet. Man kan säga att de är en slags maktens dyngspridare.

Nu till några av de senaste dumheterna från SVD:s ledarsida: Propagandaministern vet inte att man inte kan söka demonstrations eller mötestillstånd på privat mark som exempelvis inglasade torg (det är bara på offentliga platser det är möjligt). Vilket som Göransson faktiskt påpekar innebär en begränsning av demokratin. Per G bevisar återigen sin okunnighet. Här ser vi ytterligare ett bevis på Armodssons begränsade ambitioner i den politiska världen. Friggeboden som ett frihetsbevis! Fattigdomsbevis att skriva sånt trams på en ledarsida tycker jag. Maria Avbrottsson å sin sida är som vanligt gammaldags och fördomsfull. Framförallt om män. Blinder för sin del ser så oklart att han inte inser att Finland har en enhetsskola. Så som vi hade det i Sverige förr, innan privatiseringarna, på den tiden svenska elever också låg i topp.

Så nu har jag gnällt ett tag på SVD, men tro mig, jag tycker inte DN är speciellt mycket bättre. Inte ens Henrik ”Svammel” Brors. Trots att han en gång skrev för mitt eget partis tidning, Internationalen, under pseudonymen Sammels. Här är lite svammel om försvarspolitiken från hans sida. Ännu värre ställt är det förstås med kvällstidningarna.

Det enda som är nåt att ha i mediavärlden är Aftonbladet Kultur och faktiskt, ofta SVD Kultur. Just nu finns på den förstnämnda sajten en bra artikel av Naomi Klein om att marknadskrafterna inte kan lösa miljöproblemen och en annan bra av den alltid suveräna Åsa Linderborg. På SVD kan man läsa om Antonio Gramsci.

Intressant?
Bloggat: Claes Krantz, Thomas Hartman, Ett hjärta rött
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,

  • Share/Bookmark