Nåja… nog med den ironin.

Nej, ett grundläggande problem som jag skådar varje dag i samhället är det primordala tankemönstret hos en minoritet – tyvärr den med mest att säga. tydligen. Därför har Adam Smith fel i sitt grundargument – något som John Forbes Nash insåg under sin inledande tid på Universitetet -, men skapligen korrekt i andra sammanhang, t.ex. hur ökat produktion och incitament för teknologisk utveckling, samt vinst, underblåser levnadsstandarden. Men resten av idioterna inser inte denna helt logiska paradox [minoriteten/egocentriker].

Alltså så är offentlig sjukvård, skola samt frisk miljö i alla eders intresse och inte hos en ”hjärnlös gråsosse-massa, som inte har förmågan att tänka eller ta ansvar själva.” enkom utan i alls egenintresse. Anledningen är självklar. En annan helt logisk orsak och verkan inom det skolsystem som vi kan bevittna i USA borde vi ta lärdom av. Orsaken bakom det Amerikanska skolsystemets förfall är ego-baserat vinstintresse och verkan blev, ja just det, förfallet som vi kan med avsmak beskåda. Samt att vi kan med ‘nöje’ skratta åt miljoner indolenta, kognitivt eftersatta Amerikaner som tydligen styr vårat klot. Vilken glädjedödare.

Alltså borde det inte vare en tankesträckare att om vi tillåter en privat, FRI marknad; som man gjort i USA, sköta större delen av vår gemensamma sjukvård bli ett ytterligare skräckexempel på hur pengar styr inom fel filial. Men däremot säger jag inte att den fria marknaden kan få konkurrera inom den vård-/medicintekniska avdelningen. En sak att begrunda på fördelarna inom denna applikation av den fria marknadens prisreducerande effekter har för pris-indikationen inom sjukvården. Vi skall inte heller onämna att Sverige har bättre och rättvisare sjukvård än USA – vi ligger faktiskt två efter Danmark och inom socialrättvisa ligger vi tredje plats efter Nya Zeeland och Danmark. Samt har vi bättre ekonomisk frihet än USA – tänk på det ni.

Något som talar starkt för vårt befintliga system.

Problemet är faktiskt hur en viss typ av korruption tillåts att fortleva inom systemet, t.ex. pengasvindling, bestikning, ineffektivitet, laissez faire-politik/ekonomi osv. Oj, jag glömde nämna de primitiva tankemönstren och impulserna hos en del som förstör och berövar andra människor deras levnadsstandard samt möjligheter.

Som avslutning vill jag fortsätta att säga att fri/privat sjukvård är inte av intresse för ett samhälles stabilitet, därmed menar jag fortlevnad egentligen, samt dess humani-grundande egenskapers möjlighet för utspel inom och utanför det Svenska samhället.

~ God dag.

Dom har privat sjukvård med offentlig försäkring. Precis som alla andra länder med bra och jämlik sjukvård.

Begrsklättrarn, kan du inte svar på min fråga?

Vi vet att planekonomi fungerar dåligt. Vi vet att Sverige i allmänhet inte är ett undantag, och vi vet att sjukvård i allmänhet inte är ett undantag.

Så varför anser du att just svensk sjukvård är ett undantag?

Det är du inte ensam om, bergsklättrarn. Det gör debatten så jäkla mycket enklare för mig att föra. Marknadsstyrd sjukvård har fått ett ansikte – och det är inte New York utan Dusseldorf och Brest.

”Danmark är ju en samhällsplanerares drömland.”

Ok, här har du en poäng, bergsklättrarn. Men detsamma gäller för region Skåne, stora delar av Stockholms landsting och i princip alla svenska tätorter där befolkningstätheten är hög. Och Danmark har i sjukvårdshänseende faktiskt ”glesbygd”. Likförbaskat har svensk primärvård med samma befolknings/läkartäthet som Danmark långt längre köer, sämre service och missnöjdare kunder. Medan danskar som bor (för danska mått) långt från grannen och läkaren är lika nöjda som danskarna i Köpenhamns centrum.

”Den för mig viktigaste lärdommen från Danmark är att de aldrig gick i den lönebildningsfälla som vi försatte oss i. Kvalificerad personal har betydligt bättre betalt där. Å andra sidan är skatterna högre !”

Den viktigaste lärdomen jag fick av att studera det danska systemet var att danskarna aldrig förstatligade privatläkarna, vilket Sverige gjorde i och med sjukronorsreformen 1970. Det danska systemet kännetecknas av stabilitet (i bemärkelsen att politikerna inte kommer med nya riktlinjer vart fjärde år utan fortsätter med befintligt system) och marknadsekonomi (i bemärkelsen att läkarna får betalt för de som tecknat sig och utförda behandlingar). Då brukar saker och ting fungera – allt från möjligheten att träffa läkaren samma dag till lönebildningen. Kompetent och efterfrågad personal ska ha hög lön – skapandet av ett låglöneproletariat inom vården är ett av det svenska systemets verkligt läbbiga sidor! Dansk sjukvård kostar däremot inte mer än svensk om man räknar besök (snarare hälften) – skattetrycket härstammar från annat än sjukvården.

”Uttrycket “skyffla” har jag lånat av några vårdtagare. Det var så de såg på det hela !”

Tja, de behöver ju inte utnyttja sin valfrihet. Men kräv då för tusan inte ett öre mer i offentliga utgifter, kära ”skyfflare”. 156 veckors väntetid medan grannsjukhuset har 4 är ett uttryck för politisk vilja … njut!

”Att du i vanlig ordning förvandlar ett praktisk problem – bristen på barnmorskor och narkospersonal – till ett exempel på brister med ett demokratiskt system …”

Detsamma kan sägas om tillgången på hyresrätter i Stockholms innerstad. Du vill säkert definiera det som ett praktiskt problem, jag definierar det som konsekvenser av den improduktiva politiken och incitamenten som förs.

Är det inte fascinerande hur dessa ”praktiska problem” bara manifesterar sig när politiker rattar systemen? Ungefär som att torka, översvämningar och jordskred bara drabbar Nordkorea men aldrig Sydkorea (åtminstone efter 1990).

” …representerar ett problem för “Fuhrfatnungsschutz”.”

Hmmm … är det verkligen rättsstavat? Stavas det inte ”Verfassungsschutz” ?

Vad nu tyska SÄPO har med saken att göra. Ett land som genomlidit äkta ”vi är ledarna för den ovetande massan, så vi måste agera på deras vägnar”-terror under två decennier torde ha
a) bättre perspektiv på vad som verkligen är en fara för den demokratiska staten
b) lägre tolerans för gulli-gull med anhängare av avgrundsvänstern

Jag är verkligen inte stolt över att säga det, men om Verfassungsschutz fick välja mellan mig och Svensson som ”fara mot staten” skulle de inte välja mig. Därmed inte sagt att de har rätt …

några tillägg till resonemanget vi för…

Dina ”argument” mot det demokratiska systemet är ju inget annat än formulerad misstro !
Jag utgår ifrån att du inte inkluderar mig bland dem ”som inte ser till praktiken” !

Intressent att du uppfattar Reinfeldt som på din sida ! Nåmän, Anders Borg då ?

Nu är det ju så att både Sveriges Kommuner, Sveriges Landsting och RFV – socialförsäkringarna var och en går med stora överskott ! De budgetmässiga problem som finns är i sammanhanget delposter. Nog så allvarligt, men därmed inte ett övergripande systemfel !

Systemen i Frankrike och Tyskland vet jag inget om. Inte heller Danmark egentligen men om det landet är det ju enkelt att konstatera att dess geografi och befolkningstäthet är sådan så att det mesta vi armbryter om blir icke-problem.
Danmark är ju en samhällsplanerares drömland. Det är ju bara att ställa passaren på ”50km” och snurra runt så har du ytterligare universitet och regionala centrum !
Den för mig viktigaste lärdommen från Danmark är att de aldrig gick i den lönebildningsfälla som vi försatte oss i. Kvalificerad personal har betydligt bättre betalt där. Å andra sidan är skatterna högre !

Uttrycket ”skyffla” har jag lånat av några vårdtagare. Det var så de såg på det hela !

Att du i vanlig ordning förvandlar ett praktisk problem – bristen på barnmorskor och narkospersonal – till ett exempel på brister med ett demokratiskt system gör att man kan undra om du inte snarare än en intellektuell utmaning representerar ett problem för ”Fuhrfatnungsschutz”.

Nope. Jag har en massa konkreta exempel som argument. Det är andra som argumenterar ”Men min teori är ju perfekt – men kolla inte på praktiken …”

”Din kritik av den politiska demokratin träffar inga andra än den typ av högerliberaler som tom moderater idag ser sig tvingade att göra upp med eftersom de är samhällsfarliga.”

Jag anser att skattebetalarnas medel ska användas så effektivt som möjligt – vilket de bevisligen inte gör idag. Har regeringen Reinfeldt möjligen tillkännagivit att slappt ledarskap är att prioritera framför väl använda skattemedel?

Faktum är ju att skutan redan går åt mitt håll. Eller menar bergsklättrarn att Sveriges Kommuner och Landsting i det stora jämförelseprojektet ”Öppna Jämförelser” kommer att vara mest positivt för välskötta eller misskötta landsting/kommuner?

”Din tanke – för den verkar finnas där – att ökad marknadsstyrning skulle öka effektiviteten inom vården bortser totalt ifrån att medicinsk vård bygger på andra omständigheter än försäljning av skor.”

Sjukvården i Frankrike och Tyskland är redan utformad efter ”marknadsstyrning”. Den danska primärvården likaså. Och tusan vad folk är nöjda samt köerna icke-existerande.

”En anledning till att vårdgarantin inte gett större effekter är ju just detta. Det är tämligen få sjukfall som kan tänka sig att skyfflas från Umeå till Malmö.”

Avslöjande språkbruk, bergsklättrarn. Reformen som syftar till att låta den sjuke få vård snabbt kallas ”skyfflas från”.

Vad kallar du då dagens politiskt styda system för förlossningsvård, där kvinnor några timmar från förlossning verkligen skyfflas mellan sjukhus? Den politiska demokratins höjdpunkt?

Du har ju inget annat argument för hela ditt synsätt än en kopiös misstro mot den politiska demokratin.

Din kritik av den politiska demokratin träffar inga andra än den typ av högerliberaler som tom moderater idag ser sig tvingade att göra upp med eftersom de är samhällsfarliga.

Möjligheten att det finns ”för mycket” dyr utrustning spridd över riket har sina förklaringar.
Dels har det varit nödvändigt för tillväxten av kompetens hos personalen – om man ska kunna etablera kompetens för viss vård.
Dels har det varit en del av den traditionella striden om medborgarnas närhet till vård. Till viss del har den striden provinsiella aspekter – Danderyd är lika mycket ett exempel på det som den förra striden om Simrishamns Sjukhus -men det är ju löjligt att förneka att där också finns medicinska.

Inga av de här problemen kommer närmare en lösning genom att fler huvudmän inrättas. Samordningsproblemen blir bara större.
Havererade kommunala ekonomier har i de flesta fall en av två förklaringar. Utflyttning av stora befolkningsgrupper o/e arbetsplatser eller borgerligt vanstyre.

Din tanke – för den verkar finnas där – att ökad marknadsstyrning skulle öka effektiviteten inom vården bortser totalt ifrån att medicinsk vård bygger på andra omständigheter än försäljning av skor. En anledning till att vårdgarantin inte gett större effekter är ju just detta. Det är tämligen få sjukfall som kan tänka sig att skyfflas från Umeå till Malmö. I vissa fall går det utmärkt men de märks knappt i statistiken.

Din argumentation och retorik syftar inte till något annat än destabilisering av demokratin utifrån en mycket högerradikal liberal utgångspunkt. Därmed hamnar du jämsides med andra typer av högerextremister.

Så varför anser du att just svensk sjukvård är ett undantag?

Västra Götalandsregionen är ett skämt, oavsett partifärg på beaktaren. Vill någon skapa framtida storregioner erbjuder VGR massor av exempel på hur man inte ska göra.

Exemplen jag tar upp rör inte högspecialiserad sjukvård och kan inte enbart härledas till inköp av dyr utrustning (även om detta i sig skulle stödja min tes om dålig uppföljning – för annars skulle kostnaden för utrustningen kompenseras av ökade intäkter. Sånt är lätt att räkna ut – om man har stabila spelregler, vill säga).

Att Danderyd har haft åtskilliga problem är inte okänt. Vad som dock är okänt för de flesta är varför landstinget fortsätter att finansiera sjukhusets problem istället för att kräva att Danderyd åtgärdar sina problem en gång för alla. Varför ska sjukhusledningen då ta de antagligen rejäla och känslomässiga konflikter det innebär att räta upp verksamheten, ta budgetsmällar och stormiga personalmöten när de kan få mer pengar av landstinget utan motsvarande insats?

Politiker ger helt enkelt (totalt sett) dåliga incitament och sämre uppföljning till verksamheten – oavsett om den bedrivs privat eller offentligt. Och det är i sig incitament – fast av väldigt dåligt slag.

Nej, jag kan naturligtvis inte förklara de problemen utan kännedom om deras bokslut. Hade jag det samt deras målstyrningsdokument tillhanda så skulle jag det troligtvis. Det skulle ta lite tid men det är inte så svårt. Men det kräver kunskap om bokslut och berörda arbetsorganisationer. det är en sk revisionsuppgift.

Däremot kan jag delge dig en del allmänna kunskaper och erfarenheter kring sådana frågor.

Vad gäller sjukvården i V Götaland har den varit misskött ekonomiskt och organisatoriskt i många år så till den milda grad att den tidigare borgerliga majoriteten sprack. Det var tom frågan om polisanmälan o dyl. Många röster höjdes för att moderaterna misskötte landstingets ekonomi av ideologiska skäl. Ekonomiskt sabotage helt enkelt. Syftet var enligt mig och andra att underlätta privatiseringar genom att ”bevisa” att offentlig ekonomi inte fungerar. Samma fråga restes i Stockholms landsting efter valet 2004 när katastrofen stod klar.

En möjlighet till varför vissa budgetenheter gör förluster kan vara att de inte utför sin kvot av prognosticerade uppdrag. Om inbetalningarna är kopplade till utfört arbete vill säga och så är fallet med socialförsäkringarna. Problemet skulle då vara obalans mellan fasta kostnader och intäkter.
För avancerad sjukvård skulle det kunna betyda att kostnadskrävande avdelningar med extremt dyr apparatur och höga lönekostnader har en större kapacitet än vad som efterfrågas/verkställs. Jag vet inte om detta är fallet för Danderyd, men det är en möjlighet.

Ett övergripande planerings och kostnadsproblem för sjukvården är hur många enheter som ska kunna utföra de mest avancerade insatserna. Ju fler enheter som kan utföra hjärtkirurgi exempelvis, desto större kostnadstäckningsproblem. Liknande överväganden låg bakom sammanslagningen av två av världens mest avancerade sjukhus, Huddinge och Karolinska till en ekonomisk enhet.

Förutom personalens höga kunskaper är stora investeringar i extremt dyr apparatur kännetecknande för många sjukhus. Dessutom försöker vi bota och lindra patienter som man helt enkelt måste låta dö eller bli handikappade i andra länder. Olika typer av avancerade benbrott/vävnadsskador och transplantationer är exempel på det.

Ett annat återkommande problem är rekrytering och behållandet av kvalificerad personal. Bl.a. Danderyd har haft de problemen. Det har handlat om låga lönenivåer, höga krav på övertid, brister i arbetsledning mm.
Personalrekryterare finner sig alldeles för ofta tvugna att anlita extremt dyra entrepenörer som ManPower mfl som tar extremt mycket betalt, mellan 190-300% för samma arbetskraft. Det betyder att en sjukhusavdelning som besätter schemat med 2 Manpowersköterskor omedelbart spräcker budgeten med 600 000 till 1miljon kronor.
Ett tidigare problem , som nu verkar delvis löst, är höga kostnader för mediciner. I synnerhet för krävande sjukvård.

Både sjukvårdsenheter och skolor/kommuner skulle definitivt spara pengar om de höjde vissa löner, anställde fler och inrättade fasta vikariepooler.
Ditt krypskjutande på offentlig verksamhet är dumheter. En magnetröntgenkamra, en speciallärare och en sjuksköterska kostar pengar över allt.

Jämförelsematerial mellan vad?

Att Sahlgrenska ibland uppfattas som ett sjunkande skepp beror snarare att spelregler och konsekvens totalt saknas än att budgetöverskridare regelmässigt sparkas. (I sådana fall undrar jag varför VG-regionen hela tiden anställer ekonomiskt inkontinent ledning efter att ha sparkat den tidigare ekonomiskt inkontinenta ledningen.)

Vad gäller att mäta kvalitet – kan Anders eller bergklättran ange vilka landsting som ger bonusar till kliniker med extra bra behandlingsresultat, extra korta väntetider eller andra indikationer på hög kvalitet? Eller för den delen kommuner som belönar skolor med bra studieresultat, ålderdomshem med hög överlevnad osv?

I förebyggande syfte: det går utmärkt väl att inkludera medicinska, demografiska och sociala faktorer i kvalitetsmätningar.