Nazister spårade ur som vanligt

En liten grupp nazister, enligt uppgift från Svenska Motståndsrörelsen (SMR), i Piteå hade fått för sig att ordna en motdemonstration mot en kulturfestival Piteå Dansar och Ler. Det hela resulterade i  att nazisterna hamnade i bråk med vakter. nazizterna övermannades dock av några festivaldeltagare och vakterna varvid de öevrlämnades av polisen. Det visade sig då att en av nazisterna bar på en kniv. 4 av dem misstänks för våld mot tjänsteman.

Dessa våldsamma nazister är ett problem för samhället. Visserligen ett mycket litet problem då de är så få. Men de är desto våldsammare, tyvvärr.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

  • Share/Bookmark

Rasist-Sverige

Det finns saker även i Sverige som är att betrakta som rasism. Dels har vi det rasistiska, främlingsfientliga och islamofoba partiet Sverigedemokraterna, dels har vi diskriminering på arbetsmarknaden såväl som på andra håll. Exempelvis när svarta eller araber inte får komma in på nattklubbar och restauranger. Även från myndighetshåll finns det rasism, som när romer utvisas utan egentlig anledning.

Att tigga eller samla tomglas är såvitt jag vet inte olagligt och därför finns ingen som helt anledning att utvisa romer för detta. Det är inte heller bara arbetslösa romer som gör det, utan även många svennar, i allmänhet missbrukare eller människor som är psykiskt störda eller förståndshandikappade. Varför ska romer straffas för någonting när ingen annan straffas för samma sak. Romer bör alltså inte utvisas ur landet. Det är som jag ser det, en rasistisk förföljelse av romer.

Rasismen och främlingsfientligheten i Sverige är inte på långa vägar lika utbredd som i Danmark och den är inte heller en central del i regeringspolitiken i Sverige på det sätt den är det i Danmark. Rasist-Danmark. I stort sett alla partier i Danmark använder sig av främlingsfientlighet och rasism i sin propaganda. Undantagen är ett borgerligt parti och ett vänsterparti, Radikale venstre respektive Enhedslisten. I Sverige är det bara ett större parti som använder rasism och flyktingfientlighet i allt de gör. Det är Sverigdemokraterna (SD). Sen har vi folkpartiet, centerpartiet och moderaterna där det inom en del kretsar i partierna förekommer rasistiska uppfattningar och ståndpunkter. Men det är inget som dominerar de borgerliga partierna som helhet (förutom SD då).

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

  • Share/Bookmark

Nils Persson – konsul nummer två, gödselkungen

Nils Persson (1836-1916) började i slutet på 1850-talet arbeta för sin morbror i Helsingborg, konsul Hallberg. Hallberg var på sin tid en av stadens mest framstående köpmän.

1860 öppnade Nils Persson en egen diversehandel i Helsingborg och började där importera och sälja guano som användes som konstgödsel bland bönderna. Företaget var väldigt lönsamt och Persson ville framställa eget konstgödsel vilket ledde till att han 1874 grundade Skånska superfosfat- och svavelsyrefabriks AB (nuvarande Kemira). Fosfor fick han från början från fossila djurben, men gick senare över till att importera råfosfat från  Florida och Nordafrika.

På 1880-talet köpte han upp mark i den så kallade planteringen söder om staden Helsingborg. Han köpte mark från Pålstorps by på ren spekulation.På 1890-talet flyttade han Helsingborgs Kopparverk dit och började stycka av tomter för försäljning till bostäder och industrier

Svavelsyran framställdes med hjälp av svavelkis som han lät bryta i sina egna gruvor, inköpta 1886, i det norska berget Sulitelma. Han startade för detta ändamål Sulitelma Gruber AB, ett svenskt företag, år 1891. Innan dess drevs gruvan av Skånska Superfosfat och svavelsyrafabriken från 1887. Gruvbolaget lät också, 1891-92, bygga en järnväg för transport av malmen. Det var Norges först järnväg. Denna svavelkis var även rik på koppar, vilket gjorde att han 1900 grundade Helsingborgs Kopparverk AB i anknytning till svavelsyrefabriken.

I Norge ägde han även järnmalmsgruvor och hans verksamheter bildade grund för flera bruksorter i området, till exempel Sulitjelma i anknytning till svavelkisbrottet. Han kom så småningom att kallas ”Malmkongen av Norge” och fick flera hedersbetygelser för sina insatser, men fick även kritik för att han tjänade pengar på norsk malm.

1873 startade Nils Persson Helsingborgs Ångtegelbruk AB. Hans ”persategel” (efter hans efternamn) var rödbrunt till skillnad från det gula tegel som producerades av konsul Olsson i samma stad. Man sa skämtsamt på den tiden att man kunde se på teglet var de två herrarna hade sitt revir. Regionens expansion vid den tiden gjorde att efterfrågan på tegel var mycket stor och bruket levererade tegel till flera byggprojekt i Helsingborg och Köpenhamn.

Andra fabriker som Persson bidragit till är sockerbruket i Helsingborg, som han startade i samarbete med konsul Olsson och Skromberga stenkols- och lerindustri AB i Ekeby. 1903 skaffade han aktiemajoritet i Ramlösa Helsobrunn. Denna majoritet kom senare i händerna på familjen Olsson. Han deltog i statnsingen på järnvägsbolaget Skåne-Halland Järnväg och var en av initiativtagarna till Helsingborg-Råå-Ramlösa Järnväg (HRRJ), invigd 1891, som drevs som en privat järnväg till 1924 å den övertogs av Helsingborgs stad. Fram till 1967 var den därefter en del av Helsingborgs spårvägssystem.

Mellan 1894 och 1903 var Nils Persson ordförande i Helsingborgs drätselkammare (kommunstyrelse) och mellan 1904 och 1908 ordförande i stadsfullmäktige. Malmöhus läns landsting utsåg i september 1908 Nils Persson till medlem av första kammaren. Han gjorde sitt inträde följande år. I fyra riksdagar tillhörde han den höga senaten, men drog sig sedan tillbaka. Han var åren 1901-1904 även ledamot av centralstyrelsen för Bankaktiebolaget Södra Sverige.

Nils Persson var gift med Brynhilda Sandberg (1839-1907). De fick 11 barn, varav Marta Persson (1881-1969), gift med en Henning, var den sistfödda.

Skånska Superfosfat och Svavelsyrefabriken såldes av Nils Perssons ättlingar till Reymersholms Gamla Industri AB år 1918. 1963 hamnade bolaget i Bolidens ägo. Under de följande åren byggdes tre nya kiselbaserade svavelsyrafabriker samt fosforsyra- och aluminiumsulfatfabrik. Reymersholms Livsmedel såldes.

1989 köptes Bolidens kemiska verksamhet av det finska företaget Kemira Oy som äger det fortfarande.

1933 såldes gruvbolaget Sulitelma Gruber AB till norska ägare och namnet ändrades till A/S Sulitjelma Gruber och efter andra världskriget köptes gruvbolaget av Elkem A/S:

I 1965 kjøpte Elkem seg opp til over 90% av aksjene i gruvene, selskapet ble dermed ny majoritetseier. Det var nå bare bare 18 år igjen av konsesjonen og på midten av 1970-tallet uttalte Elkem at de ikke ønsket å fornye konsesjonen når denne gikk ut i 1983. Staten fikk da tilbud om å overta hele Sulitjelma gruber, men takket nei til dette. Når konsesjonen falt i juni 1983 overtok staten alt av gruvemateriell og utstyr for drift av gruvene, men ikke kraftverkene, industri og bolighusene som ikke var direkte knyttet til utvinning fra gruvene. Dette gjør at det i dag virker litt merkelig at
ikke staten overtok Sulitjelma gruber vederlagsfritt, selskapet er i dag verd 160 millioner, selv uten gruvedriften.

I 1980 sto gruvene for 10% av de norske svovelutslippene. Som et resultat av hjemfallet opprettet staten Sulitjelma Bergverk i 1983, men allerede i 1987 vedtok å legge ned bergverket for å redusere utslippene. Siste skift i Sulitjelma gikk av vakt 1991.

Sulitjelmabanen, den järnväg som gruvbolaget anlagt lades ner redan 1972 och sträckningen byggdes om till väg.

Läs mer: Helsingborgs stad, HD, Avisa Nordland, Niva, Filipstads Bergslag,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , ,

Technorati: , , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by ScribeFire.

  • Share/Bookmark

Rejält straff för Lindberg

Den före detta polischefen Göran Lindberg fick fängelse i 6 1/2 år. Det måste anses som ett hårt straff i förhållande till brotten han åtalats för, och då han inte dömdes för alla brott som åtalet gällde. Förmodligen har man bedömt brotten som allvarligare då Göran Lindberg utnyttjat sin position i samhället vid de övergrepp han dömts för. Ett målsägandebiträde, Elisabeth Massi Fritz, tycker att straffet är lindrigt och att brott av denna art borde leda till hårdare straff.

Jag anser att hårdare straff eller mildare straff är ganska ointressant så länge som Lindberg inte får vård. Det är uppenbarligen nåt fel med karln som inte kunnat inse att han handlat fel. Problemet är att effektiv vård förmodligen kräver att man är medveten om sina problem, erkänner dem och vill åtgärda dem. Förnekar man som Lindberg är det svårt att få vård att fungera. Att fängselstraff knappast hjälper är dock något som alla vet så jag förstår inte varför man ska kräva hårdare straff för detta än de straff som finns idag.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

  • Share/Bookmark

F.d. polis som mördade sin fru: Jag blev provocerad

En före detta polis som knivmördade sin fru använde sig av det vanliga polistricket när han försvarade sig. Att anklaga den man råkat ha ihjäl, misshandlat eller bara gripit. Dvs polisen hävdade att ingenting var hans fel, utan han blev provocerad. Det brukar ju funka när man spöat upp en alkis, nitat en politisk vänsteraktivist eller haft ihjäl en missbrukare. Så den före detta polisen tänkte kanske att samma försvar också skulle fungera när han slagit ihjäl sin fru. Men det gjorde det tack och lov inte. Han dömdes till 15 års fängelse (nu kan man diskutera fängelsestraffet som sådant, men det är inte min avsikt att göra det här och nu).

Han är nu inte den enda före detta polisen som kan komm att dömas till fängelse i dagaran. Det är ju också möjligt att Göran Lindberg åker in i buren för sexuella övergrepp, våldtäkter etc. Fast det enda han erkänner är sexköp och för enbart det blir det inget fängelse. Bevisläget när det gäller övriga åtalspunkter är som vanligt är i den här typen av mål ganska svagt. ord står mot ord helt enkelt.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

  • Share/Bookmark

Björnar uppenbarligen inte att leka med

Två dagar i rad har svensk media rapporterat om människor som attackerats av björnar. I USA dödades en tältande man i nationalparken Yellowstone av grizzlybjörn och på Svalbard (Spetsbergen) anfölls en person av isbjörn. Ibland rapporterras också om att jägare i Sverige attackeras av brunbjörn och någon enstaka gång stryker någon med. Att isbjörnar anfaller och dödar människor ibland är väl känt. Isbjörnen betraktas som betdyligt aggressivare än brunbjörn. Grizzlybjörnen är en nordamerikansk underart av brunbjörnen som också anses vara mer aggressiv än de brunbjörnar vi har i Norden och Europa. Ändå händer det alltså (fast mycket sällan) att brunbjörnar också i Norden dödar människor. Då oftast jägare som burit sig felaktigt och/eller dumt åt på något sätt.

Björnar är stora djur och brunbjörn är Sveriges största rovdjur.  Brunbjörnen har sommar- och vinterpäls och byter dessa under senvåren respektive tidig höst. Längden från nos till svansrot är cirka 2,8 m, mankhöjd cirka 1,5 m. Vikten varierar beroende på årstid, men är som störst på hösten innan vintersömnen. Medelvikten för en hanne är 100–300 kg, för en hona 60–200 kg. Både kött och vegetarisk mat är björnens föda. Den äter vad den hittar och menyn består av växter, frukter, insekter, byten och kadaver. Svensk forskning har visat att bär utgör omkring 45 % av den sammanlagda födan på ett år. Den näst viktigaste födan är myror, motsvarande 20 %. Björnen äter även gräs, örter och kadaver. De är specialiserade på att slå älgkalvar. I Dalarna, ett av Sveriges björntätaste område med 20–25 björnar per 1 000 km2, dödas årligen omkring 25 % av älgkalvarna av björn. Men brunbjörnen kan även slå vuxna älgar. Under våren jagar den som mest och under hösten äter den mycket bär.

I Sverige jagas björn och varje brukar det handla om attt jägare får licens för att skjuta omkring 200 björnar. Brunbjörnen anses inte längre som en hotad art i Sverige och man beräknar att det finns omkring 3 200 björnar i Sverige. Vilket gör björnen till det vanligaste större rovdjuret i landet. Permanent björnförekomst finns från Värmland och Dalarna norrut medan man i hela landet kan få se enstaka vandrande björnar. Sverige skulle dock kunn hysa betydligt fler björnar då björntätheten dä björnen finns är mycket låg i jämförelse med andra liknande områden.  I Ryssland, nära den lettiska gränsen finns det  70-90 björnar per 1000 kvadratkilometer medan det i Sveriges björntätaste områden endast finns 20-25 björnar per 1000 kvadratkilometer.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

  • Share/Bookmark

Olsson – konsul nr 1 och hans efterlevande

Petter Olsson (1830-1911) en av Helsingborgs tre kända konsuler grundade 1853 en spannmålshandel i Helsingborg (senare blev det AB P. Olsson & Co). Verksamheten gick bra på grund av det pågående Krimkriget som innebar en stor spanmmålsimport till Storbritannien som deltog i kriget på Turkiets sida.  Samma år utökade han sin spannmålsverksamhet genom att år 1870 köpa Rögle säteri norr om Helsingborg där han kunde odla den mycket efterfrågade ”herrgårdssäden”. När import av billigare vete från Amerika strömmade in i landet visade han stor framsynthet och gick snabbt över till att fokusera på odling av sockerbetor och framställning av mejeriprodukter.

Han var med korta avbrott riksdagsman i nästan 30 år, från 1869 till 1897, och stadsfullmäktiges ordförande i femton år, från 1888 till 1903. I den mäktiga hamndirektionen var han ordförande från 1868 till 1903 och i Sparbanken i Helsingborg (”Gamla Sparbanken”) från 1868 till 1909.

Bland de industrier som Petter Olsson helt eller delvis grundade var Helsingborgs Mekaniska Verkstad, Helsingborgs Ångkvarn, Helsingborgs Sockerbruk AB, Helsingborgs Gummifabriks AB (senare Tretorn), Rederi AB Helsingborg (huvudägare var Nils Christian Corfitzon), AB Ramlösa helsobrunn med flera företag. Han insåg vikten av goda kommunikationer och låg därför bakom flera av Helsingborgs järnvägsförbindelser mellan 1865 och 1885. De järnvägar han bidrog till att starta och var initiativtagare till var Helsingborg-Hässleholms Järnväg (HHJ), Helsingborg & Landskrona Järnvägar AB, Skåne-Hallands Järnvägsaktiebolag och Skåne-Smålands järnvägs-aktiebolag (SSJ).

Det sistnämnda bolaget år resulterade 1890 i byggandet av en bana från Åstorp till Värnamo över Markaryd och Ljungby. Pga dåliga finanser blev standarden väldigt låg och lönsamheten blev dålig på grund av litet trafikunderlag. 1939 förstatligades banan.

Skåne Hallands Järnvägs AB
bildades 1882 med 1,5 miljoner kronor i aktiekapital. Avsikten var att bygga en järnvägslinje från Helsingborg norrut till Ängelholm och vidare över Hallandsåsen till Halmstad. Till järnvägen anslöts en bana från Höganäs, via Kattarp till Åstorp, främst avsedd för koltransporter. Järnvägsförbindelsen mellan Helsingborg och Halmstad invigdes för trafik 1885. Andra bolag förlängde linjen norrut, till Varberg och Göteborg. År 1888 kunde man därför resa med tåg hela sträckan mellan Helsingborg och Göteborg. Staten löste in hela banan 1896.

Den första järnvägen var dock Helsingborg-Landskrona-Eslöv som det beslutades om 1860. För att få råd slog man sig Helsingborg samman med Landskrona och 1862 bildades Helsingborgs-Landskrona-Eslövs järnvägsaktiebolag. Som del i bygget uppfördes ett stationshus vid strandkanten och den 31 juli 1865 invigde kung Karl XV den nya järnvägslinjen, Helsingborgs första. Senare blev bolaget omvandlat till Helsingborg & Landskrona Järnvägar AB.

Ursprunget till Helsingborgs mekaniska verkstad var det Ruuthska bruket som grundades av greve Eric Ruuth år 1799. Bruket köptes år 1869 från Johan August Dreilick av Petter Olsson och företaget började kallas Helsingborgs Mekaniska Verkstad, som så småningom utvecklades av Olsson arvingar till AB Elektromekano, som i sin tur blev en del av ABB.

Gummifabriken och ägandet i den kom snart att domineras av Henry Dunker och hans olika holdingbolag och stiftelser. Dock med Petter Olsson som styrelseordförande.  I Helsingborgs Sockerfabrik blev Malte Sommelius snart den ledande personen tills Sockerfabriken ingick i fusionen 1907 mellan alla stora sockerbolag till Svenska Sockerfabriks AB. Petter Olsson var dock styrelseordförande 1889-1908. Sockerbruket i Helsingborg lades ner 1948.

I samband med Petter Olssons bortgång år 1911 omvandlades hans rörelse till ett aktiebolag, AB P Olsson & Co, som ända till år 1980 i huvudsak ägdes av hans ättlingar:

I samband med att bolaget försåldes, bildades på 150-årsdagen av hans födelse den 3 december 1980 vid en ceremoni på Fleninge gästgivaregård ”Släktföreningen konsul P Olssons ättlingar” med hans barnbarn, Otto Olsson, som förste ordförande och hans barnbarns barnbarn, nuvarande ordföranden Frank Orton, som vice ordförande.

Petter Olsson och hans fru Mannette Brunström fick tolv barn varav 8 som blev vuxna:

Äldst i barnaskaran var dottern Maria (”Maja”), född den 31 juli 1856. Hon gifte sig med konsulns medarbetare, järnvägsbyggaren Herman Östrand, och fick fem barn, bl a generaldirektören och släktforskaren David Östrand. Dottern Jessies barnbarn, tidigare diskrimineringsombudsmannen Frank Orton, är släktföreningens nuvarande ordförande.

Andra barnet, Jonathan (”John”), föddes 1858. Liksom de flesta av sina bröder ägnade han efter faderns död mycken kraft och energi åt skötseln av familjebolaget ”AB P Olsson & Co”. Han var under en tid advokat i Stockholm och riksdagsman men flyttade så småningom till sitt Balderup på Kullahalvön. På hans initiativ avvärjdes ett första försök att kommersiellt exploatera Kullaberg. Sonen John Harald (”Lille-John”) blev 1930 verkställande direktör i ”AB Ramlösa helsobrunn”, då närmast ett olssonskt familjeföretag, medan dottern Mignon gifte sig med Franz (”Chico”) Müller Carioba och slog sig ner i Brasilien.

Konsulns tredje barn, Christian, föddes 1859. Han blev filosofie licentiat men ägnade sig också mycket åt familjebolaget, bl a som disponent på Rögle säteri. Som riksdagsman blev han känd som ”Olsson i Viken”. Han bosatte sig så småningom på Alfahill, strax intill Tågarp. Sonen Hjalmar blev framgångsrik chef för AB Elektromekano i Helsingborg och bidrog aktivt till avvärja ett andra försök att exploatera Kullaberg. Dottern Maja gifte sig med klädeshandlaren Gustaf Krantz vid Stortorget i Helsingborg.

Fjärde barnet, Emanuel (”Manne”), född 1861, blev filosofie kandidat och missionär i norra Kina, där han fick utstå svåra umbäranden och avled barnlös i lunginflammation vintern 1894.

Femte barnet, Gabriel (”Lelle”), född 1863, var också verksam i familjebolaget, bl a som disponent på Rögle säteri efter brodern Petrus. Han tog så småningom över Rögle, som sedan övergick till hans son Torsten (”Trubba”). Sonen Ulf efterträdde vid kusinen John Harald Olssons bortgång 1938 denne som verkställande direktör för ”AB Ramlösa helsobrunn”.

Sjätte barnet, Elisabet (”Lisse”), föddes 1864. Hon gifte sig med musikdirektören Wilhelm Lindberg vid Gustafskyrkan i Köpenhamn och dog barnlös 1944. Makarna är båda begravda i Tyringe.

Konsulns och Mannettes sjunde barn var Petrus, född 1866. I flera år var han verkställande direktör i familjebolaget, en post som i sinom tid kom att innehas av hans son Otto under en följd av år. Av hans sju barn gifte sig tvillingdöttrarna Margit och Birgit med författaren konsul Erik Bergengren, respektive Nobelstiftelsens mångårige chef, envoyén Nils Ståhle.

Yngst av de barn, som nådde vuxen ålder, var Anna, född 1871. Hon var trilling, men av hennes båda syskon dog den ena efter mycket kort tid, medan den andra var död vid födelsen. Annas make, Carl Gustaf Schultz, var mångårig chef för Skånska Jutefabriks Aktiebolaget.

Sönerna John Olsson (1858-1943) och Christian Olsson (1859-1932) var alltså i huvudsak godsägare och politiker. Den sistnämnde satt dock i styrelsen för flera olika järnvägs- och kvarnföretag i Helsingborgsområdet. Från 1916 till sin död var han VD för Helsingborgs inteckningsgaranti AB.

Ovan nämnde Nils Ståhle (1901-1994) var dessutom barnbarn till en annan Helsingborgskonsul, Oscar Trapp (1847-1916).

AB Elektromekano övertogs efter ekonomiska problem på 1920-talet av Göteborgs Handelsbank och såldes 1931 till LM Ericsson och 1933 vidare till ASEA, det blivande ABB. Ramlösa såldes av familjen Olsson år 1943 men Ulf Olsson fortsatte som VD i ett par decennier till. Idag ägs företaget av Carlsberg.

Läs mer: Axess, SDS, KB, HD,

Andra källor:
Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Technorati: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by ScribeFire.

  • Share/Bookmark

Jättekokainbeslag knutet till Sverige

Inte bara via den 54-årige göteborgare som gripits på Martinique utan eventuellt kan också Sverige vara ett av flera tänkbara destinationsland. Alternativt är det Spanien dit partiet också tycks kunna knytas. Den 54-årige mannen som gripits på den franska ön i Västindien är tidigare dömd för brott och var en kort period lärare på Sjöbefälsskolan i Göteborg. Han är dömd för diverse brott av ekonomisk art men okänd i narkotikasammanhang:

Det har även en tid pågått spaning på västkusten mot misstänkt smuggling.

– Jag känner ju till att det har pågått spaning längs kusten, men inte att det skulle vara aktuellt med sådana här mängder, säger han.

Vilken typ av tvångsmedel det rört sig om ville Eric Blomstrand inte kommentera igår, men de vanligaste i den här typen av mål är husrannsakan i bostad, beslagtagande av egendom men också hemlig telefonavlyssning.

[…]

Mannen är dömd till fängelse vid flera tidigare tillfällen, för bland annat grovt skattebrott, grov stöld och medhjälp till grovt bedrägeri. Men han är tidigare okänd i narkotikakretsar.

Det hittills största kokainbeslaget i Sverige gjordes i december 2006. Då tog tullen ett lika stor mängd i beslag som var placerat i en container i Göteborgs hamn. Även den gången var Venezuela utgångspunkt för kokainet, som skulle vidare till Polen.

Kokainbeslaget på den svenske mannens båt är ett av de största som gjorts och det i sig är någto som tyder på att mannen arbetat åt nån from av större brottssyndikat:

De lokala myndigheterna på Martinique uppger att båten gick ut från Venezuelas kust den 2 juni. De vill inte uppge om någon annan färdades tillsammans med 54-åringen.

Beslaget på 1,4 ton kokain är det största som gjorts av franska myndigheter. De värderar själva beslaget till drygt 800 miljoner kronor. På den svenska marknaden, på gatunivån är det värt 1,1 miljarder.

– Det visar att det måste röra sig om en ganska omfattande organisation bakom, som har möjlighet att investera stora summor, säger Eric Blomstrand, vid narkotikaroteln.

Den brottsliga organisation som anses kontrollera kokainhandeln i grossistledet i Europa är den kalabriska maffian ‘ndrangetan. Det är känt att man samrbetar med nätverk från Balkan för vidaresförsäljningen av kokainet i Europa. I Sverige anses olika gäng dominera försäljningen i olika geografiska regioner. Södertäljenätverket, Bandidos/X-team och Naserligan är sådana som nämns i sammanhanget liksom olika andra nätverk med kopplingar till Balkan och Latinamerika. Kokainet kommer ursprungligen inte från Venezuela utan från Colombia. Venezuela används huvudsakligen som omlastningsområde då misstankar mot fartyg och båtar därifrån är mindre än mot fartyg från Colombia.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

  • Share/Bookmark

Omvänd bevisbörda kan aldrig vara bra

Polisen vill kunna kräva att brottslingar ska kunna bevisa att de förtjänat sina pengar på ett lagligt sätt. Problemet är hur man bevisar att någon är en brottsling innan den har dömts för något. Det blir alltså helt godtyckligt. Polisen kanske anser att Cevianmannen är en brottsling, och följaktligen måste Cevianmannen bevis att hans pengar förtjänats på ett lagligt sätt. Det verkar vara ett underligt sätt för en rättsstat att fungera på.

En man har 100 000 i garderoben. Han måste bevisa han fått dem på laglig väg. Det är ju helt orimligt, ävan om han tidigare dömts för brott behöver inte det betyda att pengarna kommer från brottslig verksamhet. Han blir ju bara misstänkt för att polisen anser att han är en brottsling på grund av tidigare brott. Det är ju orimligt att man ska bli straffad för att polisen har förutfattade meningar på grund av saker man gjort tidigare. I princip kan detta faktiskt drabba vem som helst. Även om polisen bedyrar att det kan göra det, så kan det faktiskt hända.

Att kräva omvänd bevisbörda är att ge sig in på samma sluttande plan som också FRA-lagen och andra moderna övervakningslagar som orsakats av terroristnoja innebär. En nedförsbacke till ett icke-demokratiskt kontroll- och övervakningssamhälle. En utveckling som den borgerliga regeringen uppenbart skyndar på så mycket de kan.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

  • Share/Bookmark

Vogonerna fortsätter sitt motorvägsbygge

Svenska Dagbladet tycks ha relativt goda förbindelser med högre makter. Det märks bland annat i deras ofta mycket förvirrade ledare. Förklaringen till att de är obegripliga är alltså att de är inspirerade av vogonerna (högre makter alltså) och deras tänkande. Ett tänkande som i sin förvirring inte står Pol Pot eller familjen Kim långt efter. Och snart får de värre konsekvenser för mänskligheten än Pol Pots terrorregim. När den intergalaktiska motorvägen byggs så utplånas hela mänskligheten.

Svenska Dagbladet fortsätter sin rapportering om hur detta ska gå till. Nu funderar uppenbarligen vogonerna på att döda oss innan de spränger jorden i luften för att ge plats åt motorvägen. Detta genom att pricka vårt lilla klot med en asteroid. Eftersom det nu inte ska ske förrän 2182 har de dock gett ordentligt med tid för att försöka ta livet av oss själva innan. Genom klimatkatastrof, kärnvapenkrig, terroristnoja eller på nåt annat fantasifullt sätt som bara människor kan komma på. Exempelvis genom att förvägra människor rätten till vatten som den borgerliga svenska regeringen tydligen vill, eller?

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Källa: Douglas Adams, Liftarens guide till galaxen

Ärligt sagt: Det är onekligen lite löjligt att försöka skrämma upp folk med en asteroid som kanske, eventuellt och möjligen kan träffa jorden år 2182. Vi har väl mer närliggande och allvarliga problem att ta i itu med. Problem som verkligen existerar. Svält, fattigdom, ojämlikhet, ojämställdhet, klimatkris osv. Eller regeringar som uppenbart inspireras av vogonerna, eller är det av mer jordiska förebilder?

  • Share/Bookmark